Olle
Olle Svalander, 39, är journalist och författare som sålt lägenheten i Stockholm och flyttar till en skånelänga med sin familj och sina katter. Där ska han skriva och odla en vilt växande trädgård full av fasaner, sniglar och spännande överraskningar. Han är en entusiastisk och otålig nybörjarodlare som gärna startar alldeles för stora projekt och föredrar växter man kan äta.
Note to self
Note to self 1 1: 4 x 55 = 220 liter
Note to self 2: skriv inte “i alla fall” mer än en gång per inlägg.
Mera grönt
I eftermiddags kom mor och far med en påse klätterväxter. Murgröna, humle och vildvin. I morgon ska jag tillverka humlestörar och gräva ner murgröna.
Köpte fyra säckar jord oxå. Allt känns bättre när man vet att man har gott om jord.
Det står “Plantejord” på jordpåsarna. Kanske är det danska? Jag vet inte. Jag tänker att det står “Planetjord”. Det är roligare. 210 liter planetjord har jag i alla fall nu. Det ska räcka till några krukväxter i alla fall.
Status på gårdagens rosenbuske är så där. Den ser risig ut. Jag hoppas kvällens regn gjorde den gott.
Soffa
Tillsammans med Sam ägnade jag förmiddagen åt att bygga en drake som inte flög, flyga sönder en utmärkt köpe-drake och sedan skruva ihop en soffa. Vi köpte den igår på Böste fritidsmöbler för 550:-.
Den står vid soluret nu. Där ska jag titta på solnedgången över reservoaren. Jag önskar att jag hade tid att ligga kvar som jag gör på bilden men det kan jag glömma. Nu är det skrivaskrivaskriva som gäller.
I den hårdaste mark
Började gräva upp en vildrosbuske i morse. Tänkte flytta den och en hel hoper andra av hens kamrater för att göra en liten plats mitt i trädgården där man ska kunna sitta ostörd. Nu, tre och en halv timma senare, undrar jag om det är värt jobbet.
Rosor slå ut i den hårdaste mark, sjunger skalden. Jag visste inte att han sjöng om min tomt. Jäklar vad jag slet för att få loss en liten ynklig buske.Sen dör den väl i alla fall.
Jag vill att det ska bli som ett “S” i mitten av trädgården där man kan sitta på två platser utan att se varandra och S-et ska bestå av rosor och andra buskar. Kanske kaprifol för doften och lite senare blommor? Och något grönt som klänger. Och något med vita blommor. Kanske Schersmin? Men stommen skulle bestå av alla vilda nyponrosor som befolkar tomten. Funderar nu på att köpa nya buskar, alternativt ta en grävskopa
Titslar och ödlor
Slog ner ett staket runt uteplatsen i förmiddags. Kändes väldigt bra. Lyckades även äntligen få min fru att rensa bort tistlarna som växte i rabatten. Hon trodde sig se en blivande vacker attraktion i dessa tistlar men allt som hänt hittills är att de blivit manshöga och breda och skymmer stockrosorna. Två lila blommor har de presterat. Humlorna älskar dem men inte jag. Adjöss med dem.
Under tistlarna låg tre små ödlor och sov. Skogsödlor.
Fredags-sumak
“De flesta trädgårdar blir till genom att man planterar växter man inte vet så mycket om på platser man inte vet så mycket om.”
Förlåt Christel och Inger från Vår Trädgårdsbok för min tveksamma citering ur minnet men det var just så jag grävde ner Rönnsumaken som jag fick som ung stickling från min farbror Per-Axel i Arild .
Har nu sett i en annan trädgård vilken buske det handlar om. Den är ashäftig! Om jag googlat direkt hade jag sett det du ser om du klickar på länken till höger men det gjorde jag inte.Trots det tror jag den hamnade rätt bra. I min numera välrepeterade trädgårdsguidning ingår att stanna och smeka den ludna stammen. Det är lite mysigt. På gränsen till erotiskt. I alla fall i jämförelse med alla tistlar, nässlor och krikontaggar som river skinnet under resten av promenaden.
Jag tror det är dags att ta den där vandringen virituellt. I morgon ska jag börja.
Flygande gäster
Den här krabaten landade i vårt parasoll här om dagen. Jag vet inte vad den heter, men jag hoppas att nån kan hjälpa mig. Den är ganska så stor. Kolla in klorna och blicken.
Mördare klämd till döds
Nattetid härjar mördarsniglarna vilt i trädgården. De bor ett par under trätrallen utanför köksdörren. På natten kryper de upp. Jag har saltat ett par stycken, men det blir inte snyggt efteråt. Värre ändå var det som hände i morse.
Vi var på väg ut med mjölk och flingor på tallriken när sonen Sam plötsligt stannar upp och gör ett äckel-ljud. Då har en mördarsnigel blivit klämd i köksdörren. Halva ligger på marken, halva sitter på dörren och ytterligare några procent snigel sitter på dörrkarmen.
Det är omöjligt att ära flingor och mjölk med ett mosat snigellik framför sig.
Jag ingrep rådigt och med trädgårdshandske och papper avlägsnade jag kadavret. Jag blir mer och mer sugen på att stenlägga uteplatsen. Sniglarna gillar inte gruset på gården, så får jag bara bort trätrallen har jag flyttat fronten minst 25 meter från köksdörren.
Inger och Christel
Jag vill gifta mig Christel Kvant och skaffa hundra barn med Inger Palmstierna. Deras Vår Trädgårdsbok är min kopp te till 100%
Varje gång jag öppnar den får jag två a ha-upplevelser.
A ha: jag måste gra en plan och en skiss.
A ha: jag är en idiot som inte kom på det själv.
Min kompis P-O var här. Han har nyligen varit i Grekland och sa ordet pergola 49 gånger igår kväll. Han tyckte jag skulle bygga en sån. Jag tänker fråga Inger och Christel innan jag sätter igång.
Skräp
Ännu ett lass med skräp har lämnat trädgården. Ogräs, plywood, en bardisk, trasigt kakel, fem rostiga tältpinnar, mera ogräs, trä, ruttna stolpar, kartonger, glödlampor, betong, ännu mera ogräs, ett staket, panel, ett staket till och två grenar. Ungefär.
Hälften kom från vårt bygge. Hälften fanns i trädgården. Tro mig, du skulle bli överraskad om du såg vad som ligger under ogräset här.
- Varför är det så gropigt? frågade min faster som kom förbi idag.
- Mullvadar, sa jag. Och tusen andra saker.
0 kommentarer | Läs och kommentera; Note to self